Låga värden av näringsämnen försämrar sköldkörtelns funktion

Låg ämnesomsättning ger ofta en väldigt trötthet. Foto: Molnar Balínt / Unsplash

Näringsstatus har en koppling till nivåer av sköldkörtelhormoner.

Flera vitaminer, mineraler och aminosyror kan förutsäga hormonnivåer, enligt en ny studie.

För att bilda sköldkörtelhormon krävs stöttning av en rad näringsämnen. Näringsbrister är tätt kopplade till en sköldkörtel som inte klarar av att producera tillräckligt med hormoner (1). Dessutom kan rätt näring lugna autoimmuna reaktioner, något som är den vanligaste orsaken till underfunktion i sköldkörteln.

Ordlista: viktiga markörer för sköldkörtelns funktion

Flera sköldkörtelmarkörer mättes i studien och gav en bild av hormonnivåer och förekomst av autoimmunitet i form av antikroppar.

Markörer som testades i studien var bland andra sköldkörtelhormoner:

TSH: Tyreoideastimulerande hormon - hjärnans signal till sköldkörteln att bilda hormon. Stiger när sköldkörteln har svårt att producera tillräckliga nivåer av sköldkörtelhormon.

T4: Den främsta formen av sköldkörtelhormon som sköldkörteln producerar. Är inaktivt i cellerna innan det konverterats till T3. Fritt T4 kallas det när hormonet är tillgängligt för biologisk aktivitet och inte bundet till något transportprotein.

T3: Aktiva formen av sköldkörtelhormon som har effekter i våra celler.

Dessa antikroppar testades i studien:

anti-TPO: Tyreoperoxidas (TPO) är ett protein i sköldkörteln som är delaktigt i att bilda hormon. Antikroppar mot TPO indikerar att kroppen reagerar på sköldkörteln, det vill säga har en autoimmun reaktion mot den. På sikt kan det leda till att sköldkörteln förstörs och inte kan bilda tillräckliga mängder hormon. Autoimmunitet är den vanligaste orsaken till sköldkörtelsjukdom.

anti-TG Tyreoglobulin (TG) finns i sköldkörteln och höga nivåer av dessa antikroppar är även de en indikation på sköldkörtelsjukdom.

En studie med 387 friska frivilliga ville ta reda på vilka näringsämnen som tydligast påverkar sköldkörtelvärdena. Forskarna använde sig av blodprover för att fastställa nivåer av näring och jämförde dessa med försökspersonernas hormonvärden.

Några av de viktigaste vitaminerna för högre sköldkörtelvärden visade sig i denna studien vara B-vitaminer och D-vitamin. Flera mineraler inklusive, järn, kalcium, selen och zink var också betydande näringsämnen. Till sist bekräftades att aminosyror (de minsta byggstenarna i proteiner) har en avgörande roll för sköldkörtelns funktion.

37 näringsämnen testades

37 olika näringsämnen valdes ut för att matchas mot studiedeltagarnas sköldkörtelhormoner. Deltagarna hade ingen historik av sköldkörtelsjukdom och var i genomsnitt 44 år, 70 procent var kvinnor.

Med hjälp av blodproverna delades deltagarna in i följande grupper: 1) näringsämnet var under det normala, 2) inom det normala eller 3) över det normala.

Tre grupper av näringsämnen testades: vitaminer, mineraler och aminosyror.

B- och D-vitaminbrist

Flera vitaminer är inblandade i att bilda och konvertera sköldkörtelhormoner. Exempelvis har B-vitaminbrist ofta rapporterats hos personer med för låga sköldkörtelhormoner. D-vitamin reglerar immunförsvaret och många menar att brist på D-vitamin kan öka den autoimmuna reaktionen mot sköldkörteln, vilket på sikt ger lägre värden (2).

Vitaminerna med mest effekt på sköldkörteln i denna studie var:

• Vitamin B2, B12 och B9 - låga värden ger lägre sköldkörtelhormoner. Vitamin B9 (folat) lyfts fram som det viktigaste vitaminet för sköldkörteln och studien visar att låga värden minskar T4 och ökar autoummuniteten i form av fler antikroppar (både TPO och TG).

• D-vitamin

• Kolin

Kan öka aktiviteten för mycket

Samtidigt kan näringsämnen öka sköldkörtelns aktivitet så pass mycket att nivåerna blir för höga.

• Inositol (vitamin B8) - höga nivåer kan ge för höga värden av sköldkörtelhormon.

• A-vitamin - högre nivåer A-vitamin gav lägre fritt T3, troligen eftersom det kan hämma produktionen av TSH.

Mineraler och sköldkörteln

Många mineraler behövs dels för att bilda hormon men även för att hålla inflammationen i sköldkörteln i schack. Själva produktionen av sköldkörtelhormon innefattar nämligen ett överskott av fria radikaler som är en stark bidragande orsak till inflammation.

• Kalcium och järn - ökar T4 och fritt T4.

• Zink - koppling till ökade nivåer av hormoner samt hjälper konverteringen av T4 till T3.

Mineraler kan påverkar negativt

En del mineraler har positiva effekter på sköldkörteln men i för höga nivåer har de i stället en negativ påverkan:

• Koppar - till en viss gräns är koppar bra för värdena, eftersom det hjälper till att producera aminosyran tyrosin som ligger till grund för sköldkörtelhormoner. Höga nivåer av koppar kan dock ge för höga värden.

• Selen - för mycket selen kan ge minskade nivåer av T4 och T3. Selen är en antioxidant och nämns ofta som viktig för att neutralisera dessa fria radikaler. Ett underskott av antioxidanter och en ökad inflammation i körteln som följd tros kunna öka den autoimmuna reaktionen mot sköldkörteln. Ett överskott å andra sidan kan störa produktionen. Lagom är bäst.

Aminosyror påverkar sköldkörteln

Aminosyror är de minsta byggstenarna i protein men de kan också direkt påverka produktion och utsöndring av sköldkörtelhormoner. Flera av aminosyrorna i den här studien hade signifikanta effekter på sköldkörtelvärdena, särskilt de som sedan tidigare är kända för att öka ämnesomsättning och/eller prestation.

Nivåer av dessa aminosyror påverkar sköldkörteln:

• Valin och leucin - båda dessa är så kallade Branched Chain Amino Acids (BCAA), och viktiga för ämnesomsättning och muskelbyggnad. Det är sedan tidigare känt att de är låga när vi har för lite sköldkörtelhormon (3, 4, 5).

• Citrullin, karnitin och arginin - sedan tidigare kända för att öka fysisk prestation (6).

• Asparagin och serin - högre nivåer hade stark koppling till ökat TSH-värde. Asparagin är en byggsten för att bilda TSH.

Sammanfattning:

Forskarna sammanfattar sin studie med att lägre nivåer av näringsämnen kraftigt kan försämra sköldkörtelns funktion. Flera tidigare studier har visat på samband mellan hormonnivåer och vitaminer och mineraler men denna studie belyser också aminosyrornas betydelse för en frisk sköldkörtel.

1. Babiker A, Alawi A, Al Atawi M, Al Alwan I. The role of micronutrients in thyroid dysfunction. Sudan J Paediatr. 2020;20(1):13-19. doi:10.24911/SJP.106-1587138942

2. Aktaş HŞ. Vitamin B12 and Vitamin D Levels in Patients with Autoimmune Hypothyroidism and Their Correlation with Anti-Thyroid Peroxidase Antibodies. Med Princ Pract. 2020;29(4):364-370. doi: 10.1159/000505094. Epub 2019 Nov 29. PMID: 31779003; PMCID: PMC7445676.

3. Glenn et al (2015). Acute citrulline malate supplementation improves upper- and lower-body submaximal weightlifting exercise performance in resistance-trained females.

4. Viribay A, Burgos J, Fernández-Landa J, Seco-Calvo J, Mielgo-Ayuso J. Effects of Arginine Supplementation on Athletic Performance Based on Energy Metabolism: A Systematic Review and Meta-Analysis. Nutrients. 2020;12(5):1300. Published 2020 May 2. doi:10.3390/nu12051300